Paranöt (Bertholletia excelsa) är den enda arten i släktet Bertholletia. 

Den förekommer i Amazonas i Colombia, Venezuela, Guyana, Surinam, Peru, Brasilien och Bolivia.

Paranötsträdet är ett av de mest långlivade träden i Amazonas 

och kan bli över 1000 år gammalt och blir med tiden ett storvuxet träd på upp till 50 meter. 

Barken är djupt fårad. 

Bladen sitter samlade i grenspetsarna och har 2-3,5 cm långa bladskaft. 

Bladskivorna blir 17-36 cm långa och 6,5-15,4 cm breda, 

de är avlånga, kala på ovansidan och med små papiller på undersidan. 

Bladkanterna kan vara helbräddade till något naggade, vågiga, bredspetsiga. 

Blomställningarna är enkla ax eller ax i vippor 

och kommer i bladvecken eller är toppställda. 

Blommorna är asymmestriska, cirka 3 cm i diameter. 

Foderflikarna är två. Kronbladen är sex, blekt gula till vita. 

Basen på ståndarna är förlängd på en sida och bildar en hjälm. 

Fruktämnet är undersittande med 3-6 rum. 

Blommorna pollineras av bin i släktena 

Bombus, Centris, Epicharis, Eulaema och Xylocopa. 

Frukterna är hårda kapslar som blir 10-16 cm i diameter. 

De öppnar sig i änden men öppningen är dock mindre än fröna. 

De faller till marken vid mognaden i januari till mars. 

Fröna är ätliga, har ett benhårt skal och kallas i vardagligt tal för nötter, 

trots att de biologiskt sett inte är några nötter.