När ska man hålla upp med att mata oss med bilder från tragedin i Olslo?
Många med mig är trötta på att se om höra det om och om igen!

Det tragiska är att det har hänt och vi inte kan skruva tillbaka tiden,

tiden att få det hela ogjort om man så säger.

Det är fruktanskvär det som hände,

men detta ältandet i media lättar inte på sorgen för de anhöriga.

Dagligen sedan det hände har media matat oss alla,

både med bilder och intervjuer.

När ska egentligen de drabbade familjerna få tid att sörja?!

Detta dagliga skriveri om händelserna är inget plåster på deras sår,

snarare blir det helt tvärt emot, ännu mer sorg och saknad.

Visst är tanken fin med att direkt sända ett minnes programm,

om och för alla de som miste sina liv i tragedierna.

Visst är tanken fin med konserter och galor  till deras minne.

Men allt detta ger inte familjerna sina kära tillbaka.

Att ge oss denna bilden av händelserna i Oslo och Utöja,

är bara ett sätt att försköna detta förbannade våldet.

Alla skriverier och utalande i press och annan media om förrödaeren,

snarare glorifierar än fördömmer honom.

Ska vi tycka synd om en sådan människa som gjort något så fruktansvärt,

ty med alla dessa bilder vi dagligen får är han nästan större än Jesus!

Denna makabra människa har likt bland annat Hitler, Stalin och Idi Amin,

fått och skrivit sin plats i historieböckerna.

Det tragiska med sådana hemska förbrytare som nämnda,

är att om de inte utfört deras bestalgiska brott,

då hade vi inte haft någon historia bakaom oss heller.

Tyvärr verkar journalistiken idag(men även förr i tiden)ge oss bilder,

på ett helt felaktigt sätt än vad den borde göra.

När vi på TV bl.a kan se "Sommar Mord", amerikanska våldsserier

och andra programm om brott är det någonting som inte stämmer.

Visst, det är lättsmällt underhållning, om man nu kan kalla våld för underhållning.

Men behöver man verkligen visa alla dessa programm?

Måste människor  verkligen frossa över andra människors olycka dagligen?

Slutar man upp med att visa dessa programm på TV,

och skriva om allt det tragiska som i t.ex Oslo i media,

så kan familjerna bearbeta sina förloster och sorjer av en älskad person.

Slutar man upp med att visa dessa programm på TV,

och skriva om allt det tragiska som i t.ex Oslo i media,

då kan alla de som dog i tragedierna äntligen få vila i frid och i kära minnen.

Den Norska författarinnan Margit Sandemo skriver i en roman;

Lika länge som människorna tror, lika länge kommer gudarna att leva

Därför anser jag att:

Lika länge som media dagligen omnämner dessa personers tragiska öden,

lika länge kommer brottslingarnas stjärnor att lysa på himmelen,

men vem kommer då att minnas alla deras brottsoffer.